så länge varade det..
haha slutade mitt schema klockan 10 igårkväll. Imorse ringde mamma och väckte mig och tjatade lite om att ringa jobbet och fråga om mer jobb. ja sa jag och la på.
tänkte för mig själv "de ringer väl om de vill ha hjälp, varför krusa dem.? och jag är ju faktiskt ledig nu, jag behöver semester..."
la huvudet tillbaka på huvudkudden. efter ja ca 1.5 minuter. så ringer telefonen jag svarar sömnigt. och får tillbaka som svar
"hej detta är bla bla bla från personal och kompetens. jag tänkte bara höra om du kunde jobba på Öster?"
"eh ja visst, när då?"
"det är ett vikariat på 2 veckor"
Haha så nu har jag jobb för ytterligare 2 veckor. bra schema också! så jag är nöjd:) men ändå, så bra gick det med den ledigheten och så bra gick det med den utlandsresan.. : ) skitsamma bättre att jobba.
så på onsdag börjar scehmat igen så är ändå ledig nu måndag tisdag vilket behövs.
har tänkt på en sak. innan var jag sån som alltid sminkad mig dirket när jag kom upp ur sängen, tog på mig ett linne och var redo för dagen. nu kan jag gå i morgonrock dagarna långa utan att ens bry mig! som alla sa så växte jag från det med åren.
MEN ändå får jag alltid höra jävla penta när jag står och sminkar mig eller plattar håret eller tar på mig ca 11 ombyte efter varandra då de första 10 inte känns rätt för dagen.
detta kan jag göra även om jag bara ska gå hemma eller om jag ska ner till kvantum. (kanske inte lika mkt men)
jag har kommit på att detta gör jag inte för alla andras skull. jag gillar att klä upp mig och göra mig fin när jag inte ska göra något speciellt, jag kan ställa mig och sminka mig när jag bara ska ha en hemmakväll, detta gör jag för att jag älskar att pilla med mitt utseende.
Så slutsats:
Jag är ingen penta, jag älskar bara att hålla på med kläder, smink, hår och detta gör jag för min egen skull, ingen annans:)
det finns också en människa/flera människor som har varit högst upp i listan på kärlek i mitt liv. personer som jag gett allt till . tider i mitt liv då jag mått dåligt, riktigt dåligt. jag har inte varit mig själv och har inte varit samma glada, pigga, pratsamma och envisa Emma som jag är idag.
NU har jag tittat tillbaka och insett att denna/dessa människor är bara så jävla torra och gör allt för att inte vara glada för min skull och uppskatta mig som jag är. de är såna som inte kan glädja, stötta och tro på mig! är det konstigt att man mådde så dåligt som man gjorde.?!
detta ser jag inte som något dåligt, tvärtom. nu vet jag att vilken sort av människor som jag ska hålla mig från.
detta har hjälpt mig, gjort mig starkare.
man måste vända det negativa till något positivt för att få fram vad som verkligen är bra och dåligt i livet. så anser jag att det är iaf!
Nej nu ska jag inte sitta här och tjata! nu blir det powerwalk, frukost och film:) JOINA?:)
PUUUUUUUUUUSSSSSSSSSSSS<3
älska mitt hår på denna bilden, snyggt ellerhur?
tänkte för mig själv "de ringer väl om de vill ha hjälp, varför krusa dem.? och jag är ju faktiskt ledig nu, jag behöver semester..."
la huvudet tillbaka på huvudkudden. efter ja ca 1.5 minuter. så ringer telefonen jag svarar sömnigt. och får tillbaka som svar
"hej detta är bla bla bla från personal och kompetens. jag tänkte bara höra om du kunde jobba på Öster?"
"eh ja visst, när då?"
"det är ett vikariat på 2 veckor"
Haha så nu har jag jobb för ytterligare 2 veckor. bra schema också! så jag är nöjd:) men ändå, så bra gick det med den ledigheten och så bra gick det med den utlandsresan.. : ) skitsamma bättre att jobba.
så på onsdag börjar scehmat igen så är ändå ledig nu måndag tisdag vilket behövs.
har tänkt på en sak. innan var jag sån som alltid sminkad mig dirket när jag kom upp ur sängen, tog på mig ett linne och var redo för dagen. nu kan jag gå i morgonrock dagarna långa utan att ens bry mig! som alla sa så växte jag från det med åren.
MEN ändå får jag alltid höra jävla penta när jag står och sminkar mig eller plattar håret eller tar på mig ca 11 ombyte efter varandra då de första 10 inte känns rätt för dagen.
detta kan jag göra även om jag bara ska gå hemma eller om jag ska ner till kvantum. (kanske inte lika mkt men)
jag har kommit på att detta gör jag inte för alla andras skull. jag gillar att klä upp mig och göra mig fin när jag inte ska göra något speciellt, jag kan ställa mig och sminka mig när jag bara ska ha en hemmakväll, detta gör jag för att jag älskar att pilla med mitt utseende.
Så slutsats:
Jag är ingen penta, jag älskar bara att hålla på med kläder, smink, hår och detta gör jag för min egen skull, ingen annans:)
det finns också en människa/flera människor som har varit högst upp i listan på kärlek i mitt liv. personer som jag gett allt till . tider i mitt liv då jag mått dåligt, riktigt dåligt. jag har inte varit mig själv och har inte varit samma glada, pigga, pratsamma och envisa Emma som jag är idag.
NU har jag tittat tillbaka och insett att denna/dessa människor är bara så jävla torra och gör allt för att inte vara glada för min skull och uppskatta mig som jag är. de är såna som inte kan glädja, stötta och tro på mig! är det konstigt att man mådde så dåligt som man gjorde.?!
detta ser jag inte som något dåligt, tvärtom. nu vet jag att vilken sort av människor som jag ska hålla mig från.
detta har hjälpt mig, gjort mig starkare.
man måste vända det negativa till något positivt för att få fram vad som verkligen är bra och dåligt i livet. så anser jag att det är iaf!
Nej nu ska jag inte sitta här och tjata! nu blir det powerwalk, frukost och film:) JOINA?:)
PUUUUUUUUUUSSSSSSSSSSSS<3
älska mitt hår på denna bilden, snyggt ellerhur?
Kommentarer
Trackback
